Historik

Restaurang Hus Lindman – från medeltiden tills idag

 

Då man stiger från Biskopsgatan in på gården till Restaurang Hus Lindman är det som om de gamla, värdiga lindarna uppmanade en att för en stund stanna upp och förnimma den historiska atmosfären. Domkyrkans klocka klämtar i bakgrunden och fåglarnas konsert fortsätter – precis som i hundratals år förut. Händelser och personer från de sista seklen finns samlade i denna korta historik. Ett intressant faktum kan vara att veta hur Hus Lindman och dess salar Browallius, Sibelius, Kalm, Gylich och Ekman har fått sina namn.

 Hur Lindman är beläget på Biskopsgatan 15, vilket på medeltiden i den äldsta bevarade kartan över Åbo – sammanfattad av Gangius år 1634 – kallades Biskopsåkern. Knappt hundra år senare, 1732, besökte Carl Linné Åbo Akademi, och i samband med besöket kom Browallius på idén att föreslå att man på Biskopsåkern skulle inrätta Akademins botaniska trädgård.

Trädgården grundades år 1757,och som dess förman fungerade Carl Fredrik Mennander, professor i medicin, även känd som Linnés vän och elev. Tre år senare grundade Pehr Kalm - professor i ekonomi samt Linnés, Browallius och Mennanders före detta elev – en nyttoträdgård på området. Växter hämtade han   bl. a. från Ryssland och Amerika.

Åbo Akademis trädgård fördärvades i Åbo brand år 1827. Efter branden flyttades den botaniska trädgården och de växter som räddats till Helsingfors. Endast en ek, planterad av Pehr Kalm på 1700-talet, fick stå kvar. I denna dag står den stadigt på gräsmattan mellan Hus Lindman och Sibelius-museet på randen till Aura å. Som ett minne för Linné blev  även blåeld och sibirisk nunneört kvar på området.

Efter att trädgården förstörts fick provinsialläkare Rosell möjligheten att år 1832 låta ett hus byggas på tomten. Huset var i empirestil och ritningarna var gjorda av Gylich. I huset bodde Gustaf och Katarina Augusta, deras dotter Carolina samt två pigor och en dräng.  I huset som byggdes vid åstranden fanns från början 17 rum, varav fem var tapetserade. Byggnaden, som bestod av två salar, två kök, 10 kamrar, två hallar och en farstu, värmdes upp med hjälp av 16 kakelugnar. Efter provinsläkarens död år

1842 såldes huset till överläkaren F.G Sanmark, som var den första ögonläkaren i Finland. Huset har ändrats en del sedan dess. Den nutida köksvingen byggdes senare på 1800-talet, men förutom det har huset återställts så gott som till sin ursprungliga skapnad.

Åren 1849-1872 bodde hovmålaren Robert W. Ekman och dennes fru Josefine (född Pippingsköld) i huset.

R. Ekman var en omtyckt sällskapsman, och på hans tid samlades innekretsarna i Åbotrakten ofta i Hus Lindmans salar. Med fanns bland annat greve Adolf Aminoff, doktor Pinello, arkitekten Chiewitz, kommerserådet P.C Rettig och greve Carl Armfelt. År 1863 omskrevs Ekmans fantastiska hem i Åbo Underrättelser. Enligt tidningen var hemmet ett av de intressantaste studieobjekten förutom Runsala, Pinella och rådshuset. Journalisten beskrev hur man mötte en välskött blomsterträdgård och lindarnas skugga på insidan av porten. De ljusa salarna och speciellt Ekmans väldiga ateljé gjorde ett oförglömligt intryck. Den uppskattade konstnärens verk är bland annat Domkyrkans fresco, som är målade 1850-1855. Ekman var ledare för Åbo ritskola från år 1847, och dessutom grundade han en privat ritskola i sitt hem år 1866.

I Restaurang Hus Lindman finns det ett kabinett som är uppkallat efter Ekman. Kabinettet är en utmärkt mötes- och festlokal för ca 30 personer.

Museiverket, som övervakade restaureringsarbetet av det historiskt mycket värdefulla huset år 2010, krävde att Ekmans ateljé skulle bevaras i sin ursprungliga form. Därför blev salen isär från de andra salarna i huset. Senare framkom det att Ekmans ateljé hade funnits i husets norra vinge. Där finns bland annat salen som är uppkallad efter husets arkitekt Gylich.

Efter Ekmans död köptes huset av Josefine-änkans brorsson professor J.A Pippingsköld, som hyrde huset åt distriktsläkaren Johan Fredrik Elfving. Under seklerna har även bland annat Eva Alm (1892-1916) och konsul Edgar Grönblom (1916-1933) bott i huset. Åbo Akademi fick huset delvis som en donation på 1930-talet, och dit planerades ett bibliotek. Eftersom reparationen skulle ha kostat för mycket, bestämde man sig för att hyra fastigheten åt Åbo och Björneborgs landshövding Franz Wilho Kyttä för åren 1933-1949.

År 1949 tog Åbo Akademi huset i sitt bruk, och en del förändringar skedde bland annat rörande rumsindelningen. Där Sibelius-salen finns idag fanns Sibelius-museet (åren 1951-1965) tills museet på tomten bredvid blev klart. De andra rummen användes av fakulteten (Engelska institutionen 1965-1976, svenska institutionen 1968-1987, Språktjänst 1976-1987 och statskunskap och offentlig förvaltning 1988-2009).

Som ett minne av den forna botaniska trädgården finns det i lindarnas skugga en utsökt rosenträdgård, dit de tiotals olika rosorna donerades av ”rosfrun” Toini Lowisa Grönqvist år 1993 Åbo Akademis jubileumsår till ära. I trädgården finns också ett lusthus som Abraham Kingelin lät bygga. Det fanns ursprungligen på Aningaisgatan 8. Gylich planerade lusthuset ungefär samtidigt som han ritade Hus Lindman. Lusthuset övergick efter Kingelins död år 1849 i handlanden Kuffschinoffs ägo. Under decenniernas lopp fick lusthuset förfalla, men på 1890-talet reparerades det med fabriksgjorda tapeter och pappersväggar.

Hösten 1975 fick Åbo stad Kingelins lusthus som en donation med det villkor att det skulle restaureras och att staden skulle sköta om lusthuset även i framtiden. Man bestämde även att lusthuset skulle flyttas till trädgården på Biskopsgatan 15, där det restaurerades nästan enligt det ursprungliga lusthuset. Historiska museet restaurerade bland annat lusthusets innerväggar för att bevara de fantastiska tapeterna som är målade med oljefärger. De yttre ytorna måste ännu upprustas innan lusthuset kan tas i bruk som lokal för kräftskivor, små familjefester eller stämningsfulla kvällstillställningar.

En alldeles ny sida vändes i empirebyggnadens historia då det i Åbo Akademi år 2009 fattades ett beslut att restaurera den kulturhistoriskt värdefulla fastigheten. Enligt fastighetschefen Bill Anckars förslag bestämde man att iståndsätta en högklassig restaurang i huset. Efter att myndigheterna beviljat bygglov, påbörjades restaureringsarbetet år 2010.

Empirehuset sanerades till så gott som ursprungligt skick i samarbete med Museiverket. För att utrymmena skulle motsvara dagens krav, måste en del förändringar göras i Gylich originalritningar. Till exempel måste husets innertak sänkas på grund av ventilationskanalerna. I Sibeliussalen kan man i södra ändan se en del av den ursprungliga takhöjden och taklisten. I salen finns också en vacker väggmålning från 1850-talet, som i samband med renoveringen har återställts i sin forna glans. Restaureringen av Hus Lindman sköttes av arkitekten Harri Verälä (Arkitektsbyrå Schauman), inredningen planerades av inredningsarkitekt Pia Sabelström, och restaurangköksutrymmena av krögare Henrik Ulfstedt.

Den nya epoken på Biskopsgatan 15 – restaurang Hus Lindmans tid – började år 2011. Sommarterrassen med 120 platser kommer att leva kvar som ett minne för den. Från den kan man beundra Domkyrkan som sträcker sig emot det blåa himlavalvet, Aura å som flyter sakta under Domkyrkobron och Tomasbron, och körsbärsträdgården som är planterad längs strandboulevarden.

Läsaren har nu fått en kort översikt i Biskopsgatan 15:s historia från medeltiden till öppnande av Hus Lindman 21.3.2011. Varifrån namnet Hus Lindman kommer är ändå oberättat.

Efter att ha slutit hyreskontraktet i början av år 2011 tog krögaren Henrik Ulfstedt reda på Biskopsgatan 15:s historia. Där framkom det att Åbo Akademi uppkallat byggnaden, för att hedra sin bortgångne professor i statsvetenskap, Sven Lindman. För att ära de som på sitt sätt lämnat sina spår i Biskopsgatan 15:s historia, namngav Ulfstedt restaurangen till Hus Lindman och dess salar efter Ekman, Browallius, Sibelius, Kalm och Gyllich.